*Ql-kjóll, m. braukessel: sg.dat. þat's til kostar, ef koma mættef) ut ór óro q1-kjól hofe Hym 34*.
q1 - kr<Js, f. speise die zum biere genossen wird:pl.dat. melta knáttu, móþogr! manna valbráþer, eta at QlkrQSom Akv 39*; aee. Qlkráser valþe nauþog (Guþrún) nef-fQlom (Atla) Akv 388.
ql-mál, n. rede die beim gelage geführt wird: pl. nom. SQnn mono verþa qIiiiqI, Heþenn! ykkor beggja HHv 33*; dat. hvat ber inne hafa at QlmQlom sigtiva syner? Lsl3.
qIii, f. (norw. aln, æln, fær. alin, aschwed. alin, aln, adän. alæn; got. aleina, ags. ein, afris. ielne, alts. ahd. elina, elin) elle, elle zeug (als wertbestimmung): sg. acc. Qln ne penning hafþer þú þess aldrege vanréttes, vesall! Ls 40s.
qlpt, f. (ags. ielfetu, f., ahd. albiz, m.) schwan; in: alptar-hamr.
Qlr, adj. berauscht, trunken: m. sg. nom. Qlr ek varf), varf) ofrQlve at ens fróf>a Fjalars Hqv 14*, Qlr estu, Geirr0þr! hefr f>ú ofdrukket Orm 51*, Qlr estu, Loke! svát f)ú est ør vite Ls 47 *.
Compositum des sw.adj.: ofr-Qlve. ql-reifr, adj. fröhlich gestimmt durch biergenuss: m. pl. nom. haier (vQro) q1-reifer ok til gota etke gørf)ot heyra Hm 18*; acc. kallara fm síþan til knea f)inna Erp né Eitel Qlreifa tvaa Akv 402.
q1-rúnar, f.pl. runen die eine schädl. lüirkung des getränks verhindern (vor Vergiftung schützen): nom. þat ero bók-runar, þat ero bjargrúnar ok allar Qlrúnar ok mætar megenrúnar Sd 19*; acc. q1-runar skaltu kunna, ef fm vill, annars kvæn vélet f)ik i trygþ, ef þú truer: á horne skal þær rista ok á handar bake ok merkja á nagle Nauf) Sd 7*.
ql-sk<Jl, f. trinkschale, becher: pl. nom. umf)0 Qlskáler Atla vinhQfgar Akv 371, stukko Qlskáler Hm 24*; dat. hausa veizt f>eira (maga) hafþa at QlskQlom Am 773.
*ql-V8ferr (d. i. al-værr), adj. vollkommen freundlich, voll von tvolwollen: m. pl. nom. Qlværer urf)0 (Gjúkungar) ok elda kyndo Am 5*.
Qlþr, n. 1) berauschendes getränk; bier: sg. nom. því es Qlþr bazt, at aptr of heimter hverr sitt gef) gume Hqv 143; voc. knákak
segja aptr ævage: þú'st, Qlþr I of heitt Hym 33*RA; dat. j'qi'Þ tekr viþ Qlþre, en eldr viþ sóttom Hqv 1365; acc. vear hverjan vel skolo drekka Qlþr at Æges 5 eitt hQrmeitef) Hym 40*; 2) gelage: pl. dat. ominnes hegre heiter sås of Qlþrom þrumer, hann stelr geþe guma Hqv 13*.
Compositum: Qlþr-mQl.
* Qlþr-mol, n. pl. reden die beim gelage, 10 im rausche geführt werden: nom. þót mef) seggjom fare Qlþrmql til Qfog, drukna deila skalattu viþ dolgviþo Sd29*.
Qnd, f. (norw. aschwed. adän. and, fær. ond, and) 1) atem: sg.nom. øxar atlQgþo 15 meþan i (Vinga) Qnd hixte Am 38*; acc. (Askr ok Embla) qnd né qtto, óf> né hqfþo Vsp 18*, qnd gaf Óþenn, óf) gaf Høner Vsp 188; 2) seéle, geist, leben: sg.dat. þik kvazk hilmer (Helge) hitta vilja, áþr 20 itrborenn Qndo týnde tden geist aufgäbe, stürbe' HHv 37*, mona yþvart far alt i sunde, f)ót ek hafa Qndo låtet Sg 52*. Atle mon Qndo tyna Sg 592, annars dags láttu hans Qndo faret Sd 256; acc. hann 25 (Atle) mon ykkar Qnd sifmre ok æ bera afl et meira Sg 333 (s. sp. 972); 3) be-sinnung: sg. dat. kona varp Qndo , verlor die besinnung' Sg 291.
Compositum: and-låt. 30 Qndótr, adj. fürchterlich, schrecklich: n. pl. nom. hvi 'ro Qndott augo Freyjo? þykkjomk or augom eldr of brinna ßrk 273.
Qud-Uge, n. (d.i. and-vege; norw. and-veg, m.) hochsitz: sg. dat. melta 35 knáttu, móþogr! manna valbráþer, eta at QlkrQSom ok ór Qnduge at senda Akv 39*.
Qnd-urþr, adj. (d. i. and-verþr; norw. and-vert, adv., aschwed. and-verþer/, got. and-wairf)s, alts. and-ward, -werd, ags. 40 ond-weard, ahd. ant-wart, -wert) entgegengekehrt, vorne befindlich, beginnend: m. sg. acc. morgen mest vQgo unz miþjan dag lidde, ótto alla ok Qndurþan dag (den anfang des (nächsten) tåges' Am492. 45 QU goll, m. (norw. fær. on gul, aschwed. angul, angel, dän. angel; alts. ahd. angul, ags. angel) angel: sg. dat. dro mærr Hymer móþogr hvale einn á Qngle upp senn tvaa Hym 22*, gein vif) Qngle . . umbgjQrþ 50 neþan allra landa Hym 23 3R; acc. egnde á Qngol.. orms einbane uxa hQfþe Hym 23*.
Qngr, adj. (norw. ong; got. aggwus, ags. enge, alts. engi, ahd. angi, engi)