ahd. werjan) 1) umhüllen, überziehen (ehn oder eht eho): inf. (mon ek) vexa vel blæjo at verja þítt like Am 97*; prt. ind. sg. 3. hann (Vilmundr) varþe mey (Borgnyjo) varmre blæjo Od 5*; part. prt. m. sg. aee. baug .. vårenn ulfs VQþom Alcv 82; pl. nom. varþer kalkar (mit kostbarem metall überzogene kelche' Bp 313; aee. jskutla .. silfre varþa Bp 31* W; f. pl. nom. steþr .. járne varþar Grt 21*; n. sg. nom. eitt es þeira (sverþa) Qllom betra vignesta bQl ok varet golle HHv 8*; verjask sich bedecken: prt. opt.pl. 2. mer i hQllo Herkja sagþe, at it Þjóþrekr und þake svæfej) ok léttlega line verþesk Gpr III2*; 2) umschlingen, umarmen: inf. ein nam þeira (drósa) Egel at verja . • faþme ljosom Vkv 2*, myndega losteg at liþenn fylke jQfor ókunnan arme verja HHv 42*; prs. ind. sg. 3. þat kann ek et átjanda es ek æva kennek mey né manz kono .. nema þeire einne es mik arme verr eþa min syster sé Hqv 163b; prt. ind. sg. 3. en þriþja (drós) . . varþe hvitan hals YøJundar Vkv 3*; 3) etw. (eho) zu etw. (til ehs) anwenden: inf. svá skylde hverr Qþrom verja til aldrlaga sverþe sár-beito, at sér né striddet (t so sollte jeder das schwert gebrauchen dem andern zum verderben') Hm 83 (Bugge, Zz 7, 397).

Composita des part. prt.: baug - vareþr, fagr-vareþr, goll - vareþr, grán-vareþr, hring-vareþr, silfr - vareþr.

2. verja (varþa; norw. fær.verja, aschwed. væria, adän. væriæ; got. warjan, ahd. werjan, alts. ags. werian) 1) verteidigen, schützen (ehn, eht; gegen jmd: ehm od. fyr ehm): prt. ind. sg. 1. (mit suff. pron.) Qna varfiak Hrbl 85; sg. 3. HQgne varþe hendr .. Akv 20*, nokþan tók (Guþrún) mæke ok niþja fjQr varþe Am 463; part. prt. n. sg. acc. Fránmarr jarl hafþi hamaz i arnar liki ok varit þær (meyjar) fyr hernum meþ fjQlkyngi HHv 5 pr 9; verjask ehm sich gegen jmd verteidigen: inf. svá skal frøkn verjask fiQndom sinom Akv 203; 2) jmd (ehm) etw. (eho) verwehren, verweigern: part. prt. n. sg. acc. meyjar Qstom mona þér verþa, vise gestr! of varet Alv 8*.

verk, n. {norw. feer. verk, aschwed. adän. værk; alts. ahd. afris. werk, ags. vpeorc; vgl. got. ga-waúrki) werk, tat:

sg. nom. gen. dat. verk mér af verke verks leitaþe (tein tverk erfand aus sich für mich das andere werk', d. h. ein werk führte mich gleichsam von selbst auf das 5 andere, die eine er findung veranlasste die andere) Hqv 141*; acc. mondu of vinna verk halft vif) mik, at flotbrusa fester okkarn? Hym 27*; pl.nom. verk þykkja þín verre miklo kjéla valde (d. i. 10 Hyme) an kyrr siter Hym 20*, hvQrfloþo hans (Halfdanar) verk mej) himens skautom Hdl 14*; gen. þau (augo fjaza) ero merke mest minna verka þaus aller menn síþan of sé Hrbl 53; dat. sumr es af sunom 15 sæll, sumr af frændom, sumr af fé ørno, sumr af verkom vel Hqv 694, árlegom verkom hrósar þú verþenom Hrbl 7. Composita: firen-verk, megen-verk. verke, m. arbeit: sg. gen. ár skal risa 20 sás á yrkjendr få ok ganga sins verka á vit Hqv 592 (FJ, Ark. 4, 52 streicht sins und fasst verka als gen.pl. von verk).

verkr, m. (norw. verk, feer. verkur, aschived. værker, dän. værk) schmerz: 25 2)1. dat. hér liggr Borgný of boren verkjom Od43.

ver-lauss, adj. ohne mann, unvermählt: f. sg. nom. mej) Jmrse JnihQfþoþom fm skalt æ nara eþa verlaus vesa Skm 30 312, (skalt) verlaus vesa, nema viler þenna (Atla) Gpr II31*.

*ver-liþar, m.pl. menschen: gen.\inr verliþa (Þórr) Hym li6.

vernd, f. (vgl. norw. vern, aschwed. 35 væra) schütz, hil fe; in: verndar-vanr. *verndar-vanr, adj. schutzlos, hilflos: m. sg. voc. áttattu hér, verndarvanr! vero Fj 2*.

verpa (varp; norw. feer. verpa, schwed. 40 varpa; got. wairpan, alts. werpan, ags. weorpan, afris. werpa, ahd. werf an) 1) werfen (eho): inf. full skal signa ok vif) f åre sea ok verpa lauke i lQg Sd 76; prs. ind. pl. 3. hverjar 'o meyjar es at 45 mune gråta ok á himen verpa halsa skautom? Bdr 12*; opt. sg. 2. segfm mér þat, Skirner! áf>r þú verper SQþle af mar Skm, 41*; prt. ind. sg. 3. sol varp sunnan .. hende høgre umb himenjQþor (legte die 50 hand an den rand des Gimmels' Vsp 5*; part.prt. n.sg. acc. fótom sér þu f)ínom, hQndom sér þú frínom, jQrmonrekr! orpet i eld heitan Hm 255; v. ehn á jmd