adlerfelsen' IIHI142, eisande gokk und ek hekk vindga meiþe á .. geire undaþr Hqv Qþlingom lofjmngs flote lQndom fjarre HH 138*, grår (hestr) .. geire undaf>r FM1211. 128*, fell i morgon und FjQtorlunde bu{)l- Compositum des part. prt.: hjqr-undaþr. ungr HHII28*, skríþea þat skip es und undan, adv. (nonv. fær. aschived. adän. þér skríþe HHII30% sér Sigvarþar snQr 5 undan; vgl. ahd. untana) fort, davon, von brQgþ fyrer þaus hæst fara und himens dannen: undan komz Helgi ok fór á her-skautom? Orp 10% Jmt's et J>rif)ja (heill), skip HH 114 prl, (Guþrún) skeide fót ef J)ú f>jóta heyrer ulf und asklimom Bm undan Am 47*, gættesk J>ess HQgne .. at 22% (runar ristnar) á f>vi hvéle es snýsk árna ánauþgom, at undan genge Am 602, und reif) Hrungnes hana Sd 15*, gnýr 10 tré tekr at hniga, ef høggr tQg undan (varþ) und goþvefjom AJcv412, aure trQddo Am 69*. — NB. Als praepos. begegnet (Svanhilde) und joa fótom Ohv 165; bes. undan nur Grm 312B, wo Unsere aus-auch von der kopfbedeckung die jmd gäbe mit A und liest, trägt: (SnQr) settesk und ripte Bp 23*, under, adv. u. praep. (norw. under, fær. (Erna) gekk und líne Bþ412, reif) ein fyrer 15 undir, aschived. undir, undi, adän. undir, hvit und hjalme mær HHv 282, (meyjar) undær; got. alts. undar, ags. afris. under, hQvar und hjQlmom HHI 162, hvi skal ahd. untar) I. adv. darunter: allr åsa salr und hjQlmom hrátt kjQt eta? HHII 7% under bifþesk Ak 122 svå vas á visat, (Sigrún) kyste ok kvadde konung und sem under være ((als steckte dahinter') hjalme HHII 13*, knátt, mQgr! sea mey 20 bane ykkarr beggja Am 12*, fagrt baþk und hjalme Fm 44% héto mik aller i ykr kvQmo, flått vas þó under Am 36*, HlymdQlom Hilde und hjalme Hir 62, gróftu svá under Am 90* (s. grafa); yfer séner VQro segger und hjQlmom Hm 192; ok under stóþomk (d.i. stóþo mér) jQtna übertr.: (mont) und kvernom klaka (bei veger ((mir xu füssen und xu häupten') der mühle (während des mahlens) schnat- 25 Hqv 104*; II. praep. c. dat. u. acc. (nur tern' Ls 44*, halfr es auþr und hvQtom in der prosa) unter: A. c.dat.: stóllinn , dem hurtigen gehört der schatx bereits fór undir honum (Þór) upp undir ráfit FM xur hälfte' Hqv 59% es und einom mér 6*5, þar hafþi verit undir stólinum doetr q11 of folgen hodd Niflunga (mir allein Geirraþar FM62% (Helgi) sat undir Ara-ist der verborgene schatx bekannt' Akv 30 steini HHII 12 pr 8, konungr lét .. troþa 28x; B. c. acc. unter (auf die frage: Svanhildi undir hrossa fótum Ghv 9; wohin?): und rander ek gel Hqv 156*, ek B. c. acc.: (Sigyn) helt munnlaug undir viljak ykr .. und hvera setja Hym 92, eitrit Ls65 pr 5, Loki helt undir megin-(Þrymr) laut und lino ßrk 271, skutosk gjarþar (fasste unter den gürtel, hielt sich þér fleire und fyrerskyrto Hdl 48% und 35 am giirtel fest' FM6% stóllinn fór .. upp fen fjQtors føtr of Jagþe (lagþak) Vkv 24* undir ráfit FM 6iG, Þórr stingr þá stafnum 36*, monat mætre maþr á mold koma und GríJmrveli upp undir ráfit FM 617. solar sjQt an Sigorþr þykke Grp 53% lét undorn, m. (norw. undorn, undonn, hame vara hugfullr konungr .. und eik boret undaal, schwed. dial. undarn, undun, dän. Hir 72, hann (Helge) hefr øf)le ættar 40 dial. unden, unnen; got. undaurns in: þinnar .. und sik þrunget HHII 23*; undaúrni - mats, alts. undorn, undern, ags. auch einmal (gegen deutschen gebrauch) undern, afris. unden, ond, ahd. untorn, nach einem verbum des befestig ens: þær untarn) der xeitpunkt der xwischen morgen (norner) of greiddo gollen simo ok und und mittag oder mittag und abend in mánasal miþjan festo HHI3*. — NB. In 45 der mitte liegt, an unserer stelle wol der denhss. steht für und häufig schon under, letxtere, also nachmittag, vesperxeit: sg. welches die kürxere form mit der xeit acc. (regen) morgon héto ok miþjan dag, gänxlich verdrängte; über das Verhältnis undorn ok aptan, Qrom at telja Vsp 65 der beiden ivörter s. unter fyr. Vgl. unz (vgl. Hj. Falk, Ark. 5,117). (d. i. und es). 50 undr, n. (norw. aschwed. dän. under,
unda (aj); got. wundðn in: ga-wundon, fær. und ur; alts. wundar, ags. wundor, ags. wundian, afris. wundia, undia, ahd. afris. wonder in: wonder-grät, ahd. wuntön) verwunden: part. prt. m. sg.nom. wuntar) 1) wunder, wunderbare begeben-