(unpersönl.) (es erhob sich streit' HH 119*; vit .. bl en dom blóþe saman twir vermischten unser blut' (beim schliessen der blutbr Uder schaft) Ls 92, hvé så holmr heiter es blanda hjQrlege Surtr ok æser saman (ihr blut vermischen' (indem sie mit einander kämpfen) Fm 14*; né vit Freyr, meþan okkart fjQr lifer, byggom bæþe saman tleben zusammen' (als ehe-leute) Skm 20*, saman bjoggo þau (Jarl ok Erna) ok sér unþo Rp413; drekka Hrópts meger aller q1 saman Ls 45*, Sig-varþar sárla drukko hrægífr hugenn hjart-blóþ saman Qþr II 303; þvi fyrr skolo at Frekasteine sátter saman of sakar døma gemeinsam den streit entscheiden' HH II242, drukko ok démþo døgr mart saman SigvQrþr unge ok syner Gjuka (tranken u. plauderten zusammen' Sg 23; fóro þær fleire saman? (ritten mehrere mit einander?' HHv 27*, for en forna fold qII saman (fuhr zusammen, erbebte' Hym 252; lopt ok lQgr gange þér i lúþr saman (mögen zusammen (zugleich) auf dein boot einwirken' (?) Qg II3; kaupom vel saman (handeln wir ehrlich mit einander' HHv 3*; saman kvQmo Kolgo syster ok kiler langer HHI29*, saman kvQmo fQÍver oddar at Frekasteine HHI55*, þat's óvist at vita, þás komom aller saman sigtiva syner, hverr es óblauþ-astr alenn Fm 24*; it monoþ lútaálaun saman (werdet euch heimlich zu einander neigen, traulichen verkehr pflegen' Sg573; mælomsk i sesse saman Vml92; (einherjar) sitja meirr of sátter saman Vm 41*, meyjar . . es fyr Menglaþar kneom sitja sáttar saman Fj 37*, SQtoj) it Yølundr saman i holme? Vkv 42*, sQtom vit Vølundr saman i holme Vkv 432; vit slita skolom æve ok aldre saman (werden gemeinsam zeit und leben verbringen' Fj 50*, vit skolom okrom aldre slita SigvQrþr saman Hlr 14*; i hQll saman Hunar tQlþosk Akv 372; unger saman VQrom i árdaga Skm 53, vQro þeim bjore bQl mQrg saman (es waren dem biere schädliche zusätze beigemischt' QþrII24*; vígeþ okr saman Yárar hende (gebt uns zusammen durch die geweihte hand der Vqr' frk 30*; eigot þær (norner) ætt saman (sind nicht von gleicher abstammung' Fm 132; einn saman einsam, allein: fork einn saman

Hqv 47*, Hejnnn for einn saman heim ór skógi HHv 30 pr 6, Sigurþr reiþ einn saman Orp 3, æ gengk einn saman Fm 2*; einer saman nur zwei, nicht mehr als 5 zwei: alt ero óskQp, nema einer vite slikan iQst saman Hqv 97*; bæþe saman beide vereinigt: hon (Herkja) sagþi Atla, at hon hefþi sét Þjóþrek ok Guþrúnu bæþi saman Gpr III3; aller saman alle ins-10 gesamt: þar (ór eitrdropom) orar ætter kvQmo allar saman Vm313, þær (rúnar) of setr allar saman á .. þinge Sd 11*;

2) zu gleicher zeit, gleichzeitig: und hende vaxa kvQþo hrímþurse mey ok mQg

15 saman Vm 332, saman mono brullaup bæþe drukken Sigoi-þar ok Gunnars Orp 41*;

3) im ganzen: jjar vas (Rigr) at þat þriar nætr saman Rp 6* 20* 33*, fóro fimm saman Am 273.

20 sam-hyggjande, part. prs. von dem gleichen entschlusse beseelt, zu derselben tat entschlossen: m. pl. nom. knættem aller jQrmonrekke samhyggjendr systor hefna Ohv 5*. 25 sam-kunda, f. 1) Zusammenkunft zu gemeinsamer beratung: sg. acc. frétt hefr Qld óíq þás endr of gørf>o segger sam-kundo Aml2; 2) festliche Vereinigung, gelage: sg. nom. lagat vas drykkjo, su 30 vas samkunda viþ svQrfon ofmikla Am 71*. -samlegr, adj. .nach etiv. aussehend, den anschein von etw. habend'; in: nyt-samlegr, undr-samlegr.

sam - mø^re, sw. adj. von derselben 35 mutter geboren, ó/uojliiítqios (opp. sun dr-méþre): m. pl. gen. æster, JQrmonrekr! okkarrar kvQmo, bréþra samméþra, innan borgar þinnar Hm 253.

samna (aþ; norw. aschwed. samna, fær. 40 savna, adän. samnæ; alts. samnon, ags. samnian, afris. samena, ahd. samanon) sammeln (eho): inf. seinat's nu, syster! at samna Niflungom Akvl82; prt. ind. sg. 3. Helgi samnaþi þá mikium skipaher 45 HHII 16 pr 1; pl. 3. SQmnufm Granmars synir her HHII 16 pr 12.

samr, pron. adj. (norw. sam, fær. samur, aschwed. samber, adän. samæ; got. sama, ahd. samo) 1) derselbe, der gleiche: n.sg. 50 gen. varþk hapta ok hernuma sams misseres siþan verþa OþrI82, vas þar sams døme (s. døme) Am 20*; dat. (sw.) at sama hoie Vkv 28*; acc. samt (adv.) zusammen: