(unpersönl.) (es erhob sich streit' HH. 119*; vit .. blendom blóþe saman (wir vermischten unser blut' (beim schliessen der blutbrüderschaft) Ls 92, hvé så holmr heiter es 1 »landa hjQrlege Snrtr ok æser saman (ihr blitt vermischen' (indem sie mit einander kämpfen) Fm 14*; né vit Freyr, meþan okkart fjQr lifer, byggom bæþe saman tleben zusammen' (als ehe-leide) Skm 20*, saman bjoggo þau (Jarl ok Erna) ok sér unþo Bp41*; drekka Hrópts meger (aller q1 saman Ls 45*, Sig-varþar sárla nrukko hrægifr hugenn hjart-blóþ saman Gßr II30*; því fyrr skolo at Frekasteine sátter saman of sakar døma gemeinsam den streit entscheiden' HH II242, drukko ok démþo døgr mart saman SigvQrbr unge ok syner Gjuka , tranken u. plauderten zusammen' Sg 2*; fóro þær fleire saman? jitten mehrere mit einander?' HHv 27*, for en forna fold qII saman (fuhr zusammen, erbebte' Hym 252; lopt ok lQgr gange þér i lúþr saman (mögen zusammen (zugleich) auf dein boot einwirken' (?) Gg 11*; kaupom vel saman (handeln wir ehrlich mit einander' HHv 3*; saman kvQmo Kolgo syster ok kiler langer HHI29*, saman kvQmo fQlver oddar at Frekasteine HHI55*, þat's óvist at vita, þás komom aller saman sigtiva syner, hverr es óblauþ-astr alenn Fm 24*; it monoþ luta á laun saman (werdet euch heimlich zu einander neigen, traulichen verkehr pflegen' Sg57*; mælomsk i sesse saman Vml92; (einherjar) sitja meirr of sátter saman Vm 41*, meyjar . . es fyr Menglaþar kneom sitja sáttar saman Fj 37*, SQtoJ) it Vølundr saman i holme? Vkv 42*, SQtom vit Vølundr saman i holme Vkv 432; vit slita skolom æve ok aldre saman (werden gemeinsam zeit und leben verbringen' Fj 50*, vit skolom okrom aldre slita SigvQrþr saman Hlr 14*; i holl saman Hunar tQlþosk Akv 372; unger saman VQrom i árdaga Skm 5*, vQro þeim bjóre bQl mQrg saman (es waren dem biere schädliche zusätze beigemischt' GþrII24*; vígeþ okr saman Vårar hende (gebt uns zusammen durch die geweihte hand der Vqr' ßrk 30*; eigot f>ær (norner) ætt saman (sind nicht von gleicher ab stammung' Fml32; einn saman einsam, allein: fork einn saman

Hqv 47*, Heþinn fór einn saman heim ór skógi HHv 30 pr 6, Sigurþr reiþ einn saman Grp 3, æ gengk einn saman Fm 2*; einer saman nur zwei, nicht mehr als 5 zwei: alt ero óskQp, nema einer vite slikan iQst saman Hqv 97*; bæþe saman beide vereinigt: hon (Herkja) sagþi Atla, at hon hefþi sét Þjóþrek ok Guþrúnu bæþi saman Gpr IH3; aller saman alle ins-10 gesamt: þar (ór eitrdropom) órar ætter kvQmo allar saman Vm31*, þær (runar) of setr allar saman á .. þinge Sd 11*;

2) zu gleicher zeit, gleichzeitig: und hende vaxa kvQþo hrimþurse mey ok mQg

15 saman Vm 332, saman mono brullaup bæþe drukken Sigorþar ok Gunnars Grp 41*;

3) im ganzen: þar vas (Rigr) at þat þriar nætr saman Bp 6* 20* 33*, få ro fimm saman Am 27*.

20 sam-hyggjande, part. prs. von dem gleichen entschlusse beseelt, zu derselben tat einschlössen: m. pl. nom. knættem aller jQrmonrekke samhyggjendr systor hefna Ghv 5*. 25 sam-kunda, f. 1) Zusammenkunft zu gemeinsamer beratung: sg. acc. frett hefr Qld óíq þás endr of g0rþo segger sam-kundo Aml2; 2) festliche Vereinigung, gelage: sg. nom. lagat vas drykkjo, sú 30 vas samkunda viþ svQrfon ofmikla Am 71*. -samlegr, adj. .nach etw. aussehend, den anschein von etw. habend'; in: nyt-samlegr, undr-samlegr.

sam - møpre, sw. adj. von derselben 35 mutter geboren, ó/xo/lltítqíos (opp. sundr-méþre): m. pl. gen. æster, JQrmonrekr! okkarrar kvQmo, bréþra sammøj>ra, innan borgar þinnar Hm 25*.

samna (a{>; norw. aschwed. samna, fær. 40 savna, adän. samnæ; alts. samnon, ags. samnian, afris. samena, ahd. samanon) sammeln (eho): inf. seinat's nú, syster! at jsamna Nifiungom Akv 182; prt. ind. sg. 3. Helgi samnaþi J)á miklum skipaher 45 HHII 16 pr 1; pl. 3. SQmnuþu Granmars synir her HHII 16 pr 12.

samr, pron. adj. (norw. sam, fær. samur, aschwed. samber, adän. samæ; got. sama, ahd. samo) 1) derselbe, der gleiche: n.sg. 50 gen. varþk hapta ok hernuma sams misseres siþan verþa^G^r I82, vas f>ar sams døme (s. døme) Am 20*; dat. (sw.) at sama hotsVkv28j*; acc. samt (adv.) zusammen: