nema mér einne Od 11*, gréto bQrn Huna nema ein Guþrún Akv 413.

nenna (nt; norw. fær. nenna, aschwed. nänna, adän. nænde; got. nanþjan in: ana-nanþjan, alts. nätbian, ags. néÖan, ahd. nendan) sich mit jmd (ehm) einlassen, sich mit jmd vereinigen: inf. nær þú at þinge mont enom þroska nenna Njarþar syne? Skm 394 (Hj. Falk, Ark. 5,117 fg.).

*nepr, adj. vornüber gebeugt (Bugge, Fkv 10h; anders FJ, Ark. 4,37 u. Eddal.

I, 116h): m. sg.nom. gengr fet nio FjQr-gynjar burr nepr frá naþre níþs ókvíþnom Vsp 56*.

*nept, f. (= nipt?) weibl. verwandte, weib überhaupt (?): sg. acc. enn es verra — þat vita þykkjomk — niþja stríþ of nept Bm 82 (anders, aber kaum richtig, FJ

II,126 und OV s.v. nefsty. Bedenklich ist jedoch auch unsere erklärung, s. %. st.

nes, n. (norw. fær. nes, aschived. näs, dän. næs; vgl. ags. næss, m., næse, f.) landspitxe, Vorgebirge: sg.dat. nio Qttom vit á nese SQgo ulfa alna, vask einn faþer HHI 41*; pl. dat. norna dóm þú mont fyr nesjom hafa ok ørlQg ósvinz apa Fm li1.

1. nest, n. (norw. adän. nest, aschwed. näst; ags. nest, ahd. nest in: wega-nest, fart-nest) lebensmittel die man auf einer reise mit sich führt, reisevorrat: sg. dat. nQtt verþr fegenn sås neste truer Hqv 733, skarpar ålar þótto þér Skrýmes vesa ok máttera þú þá neste naa ok svalzt þú þá hungre heill Ls 624

Compositum: veg-nest.

2. nest, n. (vgl. nist, n., nisti, m. , haken', nista (durchbohren') spitxer gegenständ, dorn; in: víg-nest.

net, n. (norw. fær. adän. net, aschwed. nät; got. nati, alts. net, netti, ags. afris. net, ahd. nezzi) netx: sg.dat. (mit suffig. art.) (Loki) kastaþi netinu fyr gedduna Bm 19; acc. hann (Loki) kom til Ranar ok fekk net hennar Bm 18, (mit suffig. art.) hon (gedda) hljóp i netit Bm 20.

neyta (tt; norw. nøyta, aschwed. nöta) brauchen, benutxen: prt. ind. sg. 1. (mit suffig. pron.) eino sinne neyttak alz megens jQtna gQrþom i FM62*.

neyþa (dd; norw. nøyda, aschwed. nöþa, adän. nøf>æ, nøde; got. nauþjan, alts. nodian, ags. nidan, afris. néda, ahd.

notjan) nötigen, xwingen (ehn til ehs): prs. ind. sg. 3. nu skal Sigverþe segja gQrva, alz þongell mik til þess neyþer Orp 252.

5 neþan, adv. (norw. nedan, aschwed. naþan, adän. neden; alts. nithana, ags. neoöan, ahd. nidana) 1) von unten her, unten: kømr enn dimme dreke fljugande, naþrfránn, neþan frá NiþafjQllom Vsp 662, 10 skerþer NiþhQggr neþan Orm >35*, gein vi{) agne sús goþ fia umbgjQrf) neþan allra landa Hym 23*, esat svá maþr hQr at þik af heste take, né svá Qflogr at þik neþan skjote, þars þú skoller viþ ský uppe Vkv 16 39*; 2) fyr — neþan, praep. c. acc. unterhalb: (mank) mjQtvif) mæran fyr mold neþan (t der bis in die erde hinein sich erstreckt, seine wurzeln unterhalb der erde hat') Vsp 2*, annarr geir fyr jQiþ 20 neþan sótrauþr hane at SQÍom Heljar Vsp 433, nio kvamk heima fyr Niflhel néþan Vm43*, Hrimgrimner heiter þurs es þik hafa skal fyr nágrindr neþan Skm 352, åtta vetr vastu fyr jQrþ neþan kýr molk-25 ande ok kona Ls 23Hrungnes bane mon þér i hel koma fyr nágrindr neþan Ls 63*, ek hef Hlórriþa hamar of folgenn åtta 1'Qstom fyr jQrþ neþan Þríc 72 Alviss ek heite, byk fyr jQrþ neþan Alv 3*, hann 30 (Lævatein) gørfje Loptr rúnom fyr nágrindr neþan Fj 262, vér vetr nio vQrom leikor Qflgar alnar fyr jQrþ neþan Ort li2.

neþarr, adv. compar. weiter unten, tiefer: nio rQstom es þií skylder neþarr 35 vesa, ok vaxe J>ér á baþme barr HHv 163.

ni, negat. interj, nein: aller ni kvQþo Am 45*.

nifl, m. (alts. nebal, ahd. nebul, afris. nevil, vgl. ags. nifol, neowol, adj. (dunlcel') 40 nebel, finsternis; in: nifl-farenn, nifl-vegr. — Vgl. njól. ,

* nifl-farenn, adj. in die dunkelheit entrückt, d.h. gestorben: m.pl. acc. gnadda niflfarna Akv 36* (vgl. jedoch Bj. Mag-

45 nússon Olsen, Ark. 9, 232 ff.).

* nifl -vegr, m. nebliger pfad: sg. dat. þann (galdr) gelk þér enn åtta, ©f þik úte nemr nQtt á niflvege Og 132.

nio, num. card. (norw. nie, fær. niggju, 50 aschwed. nio, adän. ni; got. ahd. niun, alts. afris. nigun, ags. nigon) neun: nio mank heima, nio íviþe Vsp 23, gengr fet nio FjQrgynjar burr nepr frá naþre Vsp 56