miþgarda - waddjus u. midjun-garJ)S, alts. middil-gard, ags. middan - geard, ahd. mitti-gart, mittil-gart, mittin-gard) (grenzwall', der die Wohnsitze der menschen umgebende u. gegen die riesen schützende 5 burgwall; dann wohnsitz der menschen überhpt, erde: sg. gen. miþgarþs veor (Þór) Vsp 561; dat. mikel munde ætt jQtna, ef aller lifj>e, vætr munde manna und miþgarþe Erbl 68, mest manna val 10 und miþgarþe Hdl 116 16*; acc. Bors syner bjQþom of ypþo þeir es miþgarþ mæran skópo Vsp 4ór hans (Ymes) brqm gørf>o blij) regen miþgarþ manna sunom Orm 412. 15
Compositum: miþgarþs - ormr.
miþgarþs - ormr, m. die midgards-schlange, d. i. die riesenschlange Jqrmon-gandr, die im meere versenkt um die ganze erde sich schlingt (Sn. E. 1,104 fg.): 20 sg. acc. fórr dró miþgarþsorm Hym üb.
miþla (aþ; norw. midla, aschwed. midhla, adän. midle, ags. midlian in: ge-midlian) 1) verteilen: part. prs. m. pl. acc. sera Jm síþan i sete miþjo golz miþl- 25 endr geira skepta Akv 40*; 2) miþlask sich mit etw. (eho) durchbohren: prt. ind. sg. 3. gollbrynjo smó (Brynhildr), vasa gott i hug, áþr mij)laj)esk mækes eggjom Sg 472.
Compositum des part.prs.: goll-miþl- 30 ande.
miþr, adj. (norw. adän. mid, fær. miður, aschwed. miþer; got. midjis, alts. middi, ags. midd, áfris. midde, ahd. mitti) mitten, in der mitte befindlich: 35 m. sg. dat. mon (má) HQþbrodr Helga finna (kenna) .. i flota miþjomHHI3621I232; acc. þær (norner) of greiddo gollen simo ok und mánasal mij)jan festo HHI 3*, geir hugþak standa i gøgnom þik miþjan 40 Am 22*; pl. gen. (Loke) møtte Póre miþra garj>a ßrk 8*, (Edda) bar meirr at f>at miþra skutla (mitten auf die tische' Rþ4*; f. sg.gen. (Rigr) gekk meirr at þat mij>rar brautar Rp 21 62 202 332, 45 meirr lagþesk hann (Rigr) miþrar rekkjo Rþ58 19* 32*; acc. Jórr kom á miþja ána FM 6*; n.sg. gen. (GeirrøJjr) hafþi sverþ Um kné sér ok brugj)it til miþs (seil. sverds) Orm 54 pr 2; dat. hugr's i miJ)jo 50 (sverj)e) HHv 91, séra þú siþan i sete miþjo golz miþlendr geira skepta Akv 40*; pl. gen. meirr settesk hann (Rigr) miþra
fletja Rp32 172 292, meirr settesk hón (fir) mij>ra fletja Rþ li1; miþr dagr mittag: sg. acc. (æser) morgon héto ok miþjan dag Vsp 6*, morgen mest vQgo 5 (Niflungar) unz mij)jan dag lidde Am49x; mij> nQtt mitternacht: sg. dat. at mij>ri nótt spurþu þær (ambáttir), ef eigi leiddiz Mýsingi salt Ort 29.
Compositum: mi{)-garj>r. 10 *mjall-hvitr, adj. (norw. mjøll-k-vit) weiss wie schnee: n. sg. acc. (sw.) eiga viljak heldr an án vesa J>at et mjallhvita man Alv 7*.
*mjó-fingraþr, adj. mit schlanken fin-15 gern: f. sg. acc. mey åtte hann (Herser) mjófingraj>a Rp40*. — Vgl. msé-fingr.
mjolk, f. (norw. mjølk, fær. mjólk, aschwed. miolk, adän. mjælk; got. miluks, ags. meolc, afris. melok, ahd. miluh) milch: 20 sg.dat. ór fisks anda ok or fogla mjolk .. or J)vi vas hann Gleipner gQrr FM81.
mjör, adj. (norw. mjaa, mjo, fær. mjáur, aschwed. mior, adän. mjø) dünn, schmal: m. sg. nom. mjór .. mistelteinn Vsp 32*R; 25 dat. (Sigmundr) kom at firjú einum mjóvum ok lQngum Sf 19; acc. sér Jm J>enna mæko, mær! mjóvan, málfán, es ek hef i hende hér? Skm 231 25\ — Eine nebenform ist mær, s. d. 30 Compositum: mjó-fingraþr.
mjQk, adv. (aschwed. miok) sehr; a) bei adjj.: Jmrsa meyjar ámátkar mjQk Vsp 8*, mjQk fagr mistelteinn Vsp 32*, mjQk es bráj>r sás á brQndom skal sins of freista 35 f rama Hqv 2*, mjQk stóra stafe, mjQk stinna stafe Hqv 1422-*, mjQk es auj)kent Jjeims til OJ>ens koma salkynne at sea Orm 91 101, bergbue .. mjQk glikr mege miskorblinda Hym 22, mQgr fann Qmmo 40 mjQk leiþa sér Hym 81, varþ einn borenn i árdaga rammaukenn mjQk ragna kipdar Hdl 372, bjór .. eitrblandenn mjQk Hdl 50*, missvefne miket . . mjQk Fj 221, mjQk emk , gifrom gramastr HHv 152, 45 hvilo .. angrlausa mjQk HHII 462, þóttuz æsir mjQk hepnir verit hafa Rm 13, sundr-bornar mjQk hykk at norner sé Fm 13 mjQk's (SigvQrJ>r) ósviþr, ef hann enn sparer fianda enn folkskaa Fm37\ mjQk 50 .. miklar firn ar jBr li2, monk segja þér .. vitlausse mjQk Hir 52, mart es mjQk gliklekt, at munem skammæer (s. gliklegr) Am 26*, kvQþo harþan mjQk hornung