leita (aþ; norw. fær. leita, aschwed. leta, adän. letæ, lede; got. wlaiton, ags. wlátian) 1) jmd oder etw. (ehs, til ehs) suchen, aufsuchen: inf. skreiþ Egill at leita Qlrúnar Vkv 13, Hundingr .. sendi menn til Hagals at leita Helga HHII1 pr 2, reiþ hon (Sigrún) .. nm lopt ok um lQg at leita Helga HHII12 pr 5, langt es at leita lýþa sinnes til Akv 183, vilkak læs leita, nema launa eigem Am 132; prs. ind. sg. 2. hvers þú leitar? Fj 2*; opt. sg. 2. nQtt þú rísat nema á njosn sér eþa Jm leiter þér innan út staþar tdir draussen ein plätzchen (%ur verrichtimg der notdurft) suchst' Hqv 1115; prt. ind. sg. 1. (mit suffig. pron.) leitaþak i likna , darin suchte ich rettung' Am 45*; sg. 3. Slagfiþr leitaþi Svanhvitrar Vkv 13, leitajji Reginn ráþa viþ Lyngheiþi (suchte rat bei L.' Rm 11 pr 3; pl. 3. þeir leitujm ok fundu eigi Helga HH H1 pr 3;

2) suchen, bestrebt sein, sich bemühen (mit nachfolg, inf.): inf. hennar (Svan-hildar) mundoþ hefna leita, ef rnóþ ætteþ minna brøj>ra Ghv 33; prt. ind. sg. 3. Tyr leitaþe ty svar hrøra (ketel) Hym 343;

3) etw. (ehs) erfinden: prt. ind. sg. 3. orþ mér af orþe orþs leitaþe, verk mér af verke verks leitaþe Hqv 1413-4; 4) jmd (ehm) etw. (ehs) antun, zufügen, erweisen: prt. ind. sg. 3. hQþungar hverrar leitaþe mér et horska man Hqv 101b, mér mange munar leitaþe Gßr 174; part. prt. n. sg. nom. mér's harþlega harma leitat HHv 382; acc. hverr hefr vife vamms of leitat? Od5\

-leitiyadj. aussehend; in: skir-leitr, søm-leitr.

leiþ, f. (norw. leid, fær. leið, aschwed. leþ, adän. led; ags. lád, vgl. ahd. leita, leití) 1) weg: sg. dat. goll vas þar eige á Grana leiþo Vkv 15 *, þá litom vixleþ es á leiþ eroj) Grp 313, hvi skolom skipta litom ok lQtom es á leij) erom? Grp 382; acc. hvert lyster yj>r leif) at kanna? HHII5% austr lyster oss leiþ at kanna HHH64, þeir Helgi riþu leiþ sina HHII48 pr 1, leiþ visa þú Grp 243, (mit suffig. art.) visa J)ú mér nú leiþena Hrbl 134; pl. acc. Sigmundr bar hann (SinfjQtla) langar leiþir i fangi sér Sf 18, faa tvær leiþer verschiedenen ausg ang nehmen' (?) Am 20*; 2) auf gebot zu einem kriegszuge, heeres

folge: sg.gen. sende Qro ailvaldr þaþan of land ok of lqg leiþar at biþja HH 1222.

Compositum: inn - leiþ.

1. leiþa (dd; norw. leida, fær. leiða, aschwed. leþa, adän. lede; alts. lédian, ags. lædan, afris. leda, ahd. leitan) 1) führen, geleiten, begleiten: inf. þat kann ek et ellifta, ef ek skal til orrosto leiþa langvine Hqv 1562, Fróþi konungr lét ambáttirnar leiþa til kvernarinnar Grt 21, þeyge skal þunngeþ kona annarrar ver aldre leiþa ihn im leben begleiten, mit ihm leben Sg 412; prs. ind. pl. 3. ósaþra orþa hverrs á annan lýgr, ofl enge leiþa limar (weithin führen die Verzweigungen unwahrer worte', d. i. unabsehbar sind ihre folgen Rm 44; opt. sg. 2. biþk þik, Sváva! .. at þú Heþne hvilo gørver ok jQfor ungan Qstom leiþer (ihn mit deiner liebe begleitest', deine liebe ihm zuwendest HHv 41*; imper. sg. 2. sjalfr leiþ þú sjalfan þik! Gg 6*; prt. ind. sg. 3. forn jQtonn sjónom leidde sinn andskota geleitete, verfolgte ihn mit den äugen Hym 13*; pl. 3. þau kerling leiddu þá (Agnar ok Geirrøf)) til strandar Grm 8, leiddo þá mey i mýre fúla Gþr III IO3, leiddo landi'Qgne lýþar óneiser .. ór garþe Niflunga Akv 12*; part. prt. m. sg. nom. mQrgom ræþr litlo, hvé verþr leiddr heiman Am 32*; f. pl. nom. þær (Fenja ok Menja) at lúþre leiddar VQro Grt2*; mit advv.: 1. at huga seine aufmerksam-keit, auf etw. richten: imper. sg. 2. leiþ at huga ok lengra seg Grp 123 183; 1. ehn nær eho jmd an etw. heranführen: part. prt. m. pl. acc. niþja náborna leidda nær róge die in den streit geführt wurden Hm IO2; 2) erdulden (?): inf. gråt at gamne skaltu i gøgnhafaok leiþa meþ tQrom trega Skm 30* (anders FJ, Ark. 14, 203).

Compositum: fram-leiþa. y

2. leiþa (dd; norw. leida, fær. leiða, aschwed. nur refl. leþas, adän. ledje; ahd. leidan) leid machen, verleiden; leiþask eht etw. Verabscheuen, verschmähen: prs. ind. sg. 3. leiþesk mange gótt, ef getr Hqv 1297; mér leiþesk eht mir wird etiv. leid, ich werde eines ding es überdrüssig: prt. opt. sg. 3. spurþu þær (Fenja ok Menja), ef eigi ieiddiz Mýsingi salt Grt 30. J