meþan gaukrinn þagþi eþa ljój> mátti kveþa Ort 23; n. sg. acc. vilt enn lengra? (willst du noch längeres (ausführlicheres) hören ?' Hdl 17* 185 332 362 4P, fram tolk lengra Hdl 20% lengra seg Orp 123 183; sá jQtonn (Hymer) sina talþe lítla fýse lengra ((weiter hinaus') at roa Hym 21*; fram sék lengra ((weiter hinaus in die zukunft') umb ragna røk rqmm sigtiva Vsp 44 3 493 58% faer sea nu fram of lengra an Oþenn mon ulfe møta Hdl 453, fram of sér, fylker! lengra Orp 202; litlo ok lengra ((ein wenig später') .. bø sqo þeir standa es Buþle åtte Am 35*, þat mon ok verþa þviget lengra , das wird sich nicht später ereignen als jenes' Sg 59 *.

Composita: lang-barþr, lang-bQfþaþr, lang - niþjar, lang - skip, lang - vinr; end-langr, jafn-langr, vetr-langt, lang-skip, n. (ags. lang-seip) kriegs-scliiff: pl. dat. leitk þik of sinn fyrr á langskipom, þás fm bygþer blóþga stafna HHII 12*^

lang-vinr, m. langjähriger freund: pl.acc. f>at kann ek et ellifta, ef ek skal til orrosto leiþa langvine Hqv 1562.

láss, m. (nomu. laas, fœr. lásur, m., lás, n., aschwed. las, adän. lås) schloss (zum verscliliessen): sg. nom. ef f>er fjQtorr verf>r borenn at boglimom, leyse-galdr lætk þér fyr legg of kveþenn, ok støkr fm låss af limom, en af fjótom fjQtorr Og 10*; acc. forn es su grind (Yalgrind), en f>at faer vito, hvé hón's i lås of loken Orm 22*.

Compositum: nj arþ - låss. lasta-stafer, m.pl. schmähreden: dat. rista þá, Yiþarr! ok lát ulfs fQþor sitja sumble at, sijþr oss Loke kveþe lasta-stQfom Æges hQllo. i Ls IO3, biþk þik, Brage! .. at Jm Loka kveþera lastastQfom Æges hQllo i Ls 16% Loka ek kveþka lastastQfom Æges hQllo i Ls 18*.

låt, n. (norw. laat, aschwed. lat, adän. lad; got. lét in: af-lét, fra-lét, ahd. låz) 1) auf gäbe, vertust (in compp.); 2) plur. lQt die äussert, gewohnheiten u. manieren eines menschen, sein benehmen: dat. hvi skolom skipta litom ok lQtom? Orp 38'% får kunne þeim fljóþa lQtom, es (Brynhildr) gråtande gørj>esk at segja þats hlæjande hQlþa beidde Br 152. Compositum: (1) and-låt.

låta (lét; norw. laata, fær. låta, aschived. lata, adän. latæ, lade; got. létan, alts. låtan, ags. lætan, afris. léta, ahd. lázan) 1) los lassen, fahren lassen (eht): imper. 5 sg. 2. låt J)ér af hQndom hringa rauþa ßrk 293; 2) jmd (ehm) etw. (eht) zukommen lassen, gewähren, zahlen: prt. opt. sg. 1. (mit suffig. pron.) létak f)ér þat fyr lyge Lsl4*; 3) aufgeben, verlieren (eht, eho): 10 inf. fm skalt, Gunnarr! gørst of låta mino lande ok mér sjalfre Sg IO2; part.prt. n. sg. acc. Þjóþrekr konungr var meþ Atla ok hafþi J>ar látit fiesta alla menn sina Dr 17} bes. vom Verluste des lebens: inf. 15 fjQr sitt låta hykk at Fáfner my ne Fm 223, fyr skalk mino fjQrve låta, an Jjeirar meyjar meiJmiom tyna Sg 153; part. prt. n. sg. acc. mona yfjvart far alt i sunde, J)ót ek hafa Qndo låtet Sg 52*; 4) sterben 20 (ein obj. ist zu ergänzen, vgl. 3) : inf. hveteþ eþa leteþ mik .. sorg at segja eþa svá låta Br 14*, svá monk låta Sg 70*; 5) frei lassen, raum lassen: prs. ind. sg. 2. mér lætr ok sj Qlfom millom ilz litet 25 Am 80* (vgl. illr); 6) sich benehmen, sich verhalten, sich fühlen: inf. kyrt of J)vi låta (sich ruhig dabei verhalten' Am95*; svá skalt låta sem ((so wird es dir vorkommen als ivenn') life báþer 30 SigVQrþr ok Sigmundr, ef suno føjjer Gßr II293; prs. ind. sg. 3. (maþr) lætr sem solgenn sé Hqv 333; pl. 2. frøknla láteþ HHv 123; opt. sg. 3. þess mon bifjja, at (fórr) æ viþ þik einart låte Hdl42; 35 7) einen laut von sich geben, äussern, erklären, sagen (mit inf. od. acc. c. inf.): prs. ind. sg. 1. lQtomk (d. i. ek læt mik) f)vi valda (tich gestehe dass ich daran schuld bin'), es líþr þína æve Am 862; 40 prt. ind. sg. 2. (mit suffig. pron-) Qlve bergja léztu eige mundo, nema okr være bQþom boret Ls 93; sg. 3. (Sigrun) fyrr lézk (d. i. lét sik) unna af Qllom hug syne Sigmundar an sét hafþe HHII 14 % vqII 45 lézk (Atle) ykr ok gefa mundo víþrar Gnitaheiþar Akv 5l, tóm lézk (Hjalle) at eiga teþja vel garþa Am 593; mit ellipse des inf.: prt. ind. pl. 3. léto (þik) stórráþa (vesa) Am 872; látask von sich ciussern,' 50 ^v/toVai' (es folgt ein praedicat. adj. im nom., während der inf. des verb. subst, zn ergänzen ist): prs. ind. sg. 3. mQgr ~ (Viþarr) of læzk af mars bake frøkn at)