Atle kvazk (dixit se) eigo vilja mund für etw. erklären: imper. sg. 2. (mit suff.
aldrege at mege Gjiika Od 20*, (Erpr) pron.) hvars fm bQl kant, kvefm þat bQlve
svá kvazk (dixit se) veita mundo fulting at Hqv 1264; kv. ehn at eho jmd zu
frændom, sem fótr Qþrom Hm 13pl. 3. eho. bestimmen: part. prt. f. sg. nom.
(niþjar) kvQþosk (dixemnt se) okr hafa 5 hQnom (Svipdage) vas sú en sóllojarta
orþet bæþe 0d214; brúþr at kvQn of kveþen Fj 42 4, at ætt
d) an stelle des inf. tritt das part.: ok nafne skalk jartegn vita, ef ek vas f>ér prs. ind. sg. 1. tQlom miklom ek kvef) at kvQn of kveþen Fj464; kv. eht fyr tældan þik Alv 35*, ek kveþ aflima orfmar eht etio. (zauberkräftiges) über einem þer diser Am 254, (mit suffig. pron.) 10 dinge sprechen: part. prt.m. sg. aee. leyse-manna þeira es mold troþa þik kveþk galdr lætk þer fyr legg of kveþenn Og 10 *; óblauþastan alenn Fm 234; prt. ind. sg. 3. kv. i mote antworten: prt. ind. sg. 3. á skilde kvaf) ristnar (runar) Sdlö1; Reginn kvaf) i móti Rm 16 pr INJ); kv. pl. 3. drótt þótte så (burr Sigmundar) um ehn (eht) von jmd, von etw. erzählen: dQglingr vesa, kvQþo mef) gumnom gof> Qr 15 part. prt. n. sg. nom. Nífmþr konungr lét komen HHI 72; hann (Yoelund) hQndum taka, svá sem hér
e) der inf. (des verbum subst.) ist zu er um kveþit Vkv 16, þetta er enn kveþit ergänzen: prs. ind. sg. 1. (mit suff. pron.) um Guþrúnu Br 20 pr 13, um þessa SQgu forvitne mikla kveþk mér á fornom stQfom er hér kvefnt Od 4; kv. vif) (vif>r) ant-vif) þann enn alsvinna jQton Vml*, fyr 2o Worten: inf. hitke hann (ósnotr maþr) kveþk mér minna at fremja leik þenna veit, hvat haun skal viþ kveþa, ef hans Am 60*; sg. 2. draums ætlak f)ér, es freista firar Hqv 26*; prt. ind. sg. 3. kvefr ver minn i valsinne Hdl 72; pl. 3. Fáfnir ok Roginn krQffm Hreifimar nif>-esat svá gótt, sem gótt kveþa, q1 alda gjalda eptir Otr brófmr sinn; hann kvaf) sunom Hqv 12l; prt. ind. sg. 3. seint 25 nei vif) Bm 9 pr 2, liQrskrýdd kona (Bryn-kvaf) (konungr) at telja .. langhQfþoþ skip hildr) .. orf) viþr of kvaf) Sg 502; ivider-HHI252, bands kvaf) (Atle) f)Qrf ønga hallen: prt. ind. pl. 3. svá sló (Guþrún) Am 852, (mit suffig. negat.) (Hymer) sváran sinar hendr, at kvQþo viþ kalkar kvaþat mann ramman, þót roa kynne i vq Sg 293.
krQptorlegan, nema kalk bryte Hym 29*; 30 1. kveþja, f. (aschwed. qvaþia, fær.
beide constructionen (c und e) neben ein- kvöða, adän. kvædje; vgl. ahd. quoti
ander: prs. ind. pl. 3. segþu mér þat, ^salutatio') gruss: sg.nom. (Guþmn) hvarf
Fáfner! alz þik fróþan kveþa ok vel mart til Niflunga, sii vas hinzt kvef)ja Am 44*;
vita Fm 121 14L; dat. fylgja skal kvef)jo koss Fj 482.
2) nennen (mit dopp. acc.): prs. ind. 35 2. kve])ja (kvadda; fær. kvöða, aschwed. pl. 3. segfm þat et þriþja (fjórþa, finita, qväf)ia, adän. kvædje; alts. queddian, ags. sétta, sjaunda, åtta, nionda, ellifta) alz cwiddian, ahd. quetten) eigentl. (sprechen f)ik svinnan (fróþan) kveþa ok þú, Yaf- machenzum sprechen veranlassen (KO, þrúfmer! viter Vm24L 261 281 301 321 Efterl. skr. I, 145. 163. 185daher 341 361 401, Byggver ek heite, en mik 40 1) begrüssen, anreden (ehn eho): prs. bráþan kveþa goþ q11 ok gumar Ls 451, ind. sg.l. (mit suffig. pron. u. negat.) Loka þann (Heimdall) kveþa stille stórúþgastan . . ek kveþka lastastQfom Æges IiqIIo i Hdl 40*, þann (galdr) gelk þér fyrstan, Ls 181; opt. sg. 2. (mit suffig. negat.) þann kveþa fjQlnýtan Gg 6L; part. prt. bif>k f)ik. Brage! .. at þú Loka kveþora m. sg. acc. ek hef, Helge! HQf)brodd 45 lastastQfom Æges hQllo i Ls 16*;- sg. 3. kveþenn konung óneisan sem kattar sun ristu f)á, Yíþai'r! ok lát ulfs ÍQþor sitja HHI 19*; sumble at, síþr oss Loke kveþe lasta-
3) mit praepp. u. advv. kv. at ehm stQfom Æges IiqIIo i Ls 10*; prt. ind. zu jmd sprechen: prt. ind. sg. 3. hrafn sg. 3. hann (Skirnir) reif) at þar er féhirfjir kvaf) at hrafne HHI 5a1; kv. at orf>e 50 sat á haugi ok kvaddi hann Skm 10pr 4, ein wort aussprechen, sich äussern: Freyr stóf> uti ok kvaddi hann (Skirni) prt. ind. sg. 3. GlaumvQr (Bera) kvaf) at ok spurjii tiþinda Skm 40 prl, Loki hvarf 0rf)0 Am 291 311; kv. eht at eho etw. aptr ok hitti uti Eldi, Loki kvaddi hann^