Heljar of lgg lýþer, en Loke styrer Vsp 51l; acc. þeir (Danr ok Dan pr) kun no vel kjól at riþa Rþ493; pl. nom. snuask at sande snæfger kjolar HH 1511; gen. kjóla valde (Hymer) Hym202. Compositum: q1 - kj oll. kjósa (kaus; norw. kjosa, feer. kjósa, aschwed. kiusa, adän. kjase; got. kiusan, alts. ahd. kiosan, ags. céosan, afris. kiasa) 1) wählen, erwählen, auswählen: inf. þá kná Høner hlautviþ kjósa Vsp 63 % hof monk kjósa, hQrga marga, gollhyrndar kyr frá grams bue, ef hQnom Sigrlinn sefr á arme HHv 4*, nú skaltu kjósa, alz þér 's kostr of boþenn Sd 20*, þann monk kjosa af konuugom Qþr II34% konor hugþák dauþar koma í nQtt hingat, være vart bunar, vilde þik kjósa Am 252; prs. ind. sg. 1. (mit suffig. pron.) monk (fleira mæla) ef mik buþlungr blóta vilde ok kýsk þats vilk or konungs garþe HHv 2*; imper. sg. 2. hvars þú q1 drekr, kjós þú þór jarþarmegen Hqv 136*, (mit suffig. negat.) kjósat HjQrvarf) né hans suno, né enar fQgro fylkes brúþer, eige brúþer þærs buþlungr á HHv 31; prt. ind. sg. 2. kaust fm (man) at afle ok at álitom, en at ætt-erne etke spurter Ort 83; sg. 3. Sigurþr gekk til stóþs Hjálpreks ok kaus sér af hest einn, er Grani var kallaþr síþan Rini; part.prt. f. sg. acc. ek hef kørna ena konungborno brúþe þína at bragar-fulle HHv 32*; 2) sich etw. zueignen: prs. ind. sg. 3. þar (í ValhQllo) Hróptr kýss hverjan dag vápndai^þa vera Orm 8*, half an val hón (Freyja) kyss hverjan dag, en halfan Óþeim á Orm 143; pl. 3. val þeir (einherjar) kjósa ok ríþa vige frå Vm413; prt. ind. pl. 1. konung drQpom fyrstan, kurom land þaþra Am 93*; 3) eine ent-scheidung über et tv. (eht) treffen: prt. ind. pl. 3. þær (norner) lif kuro alda bQrnom Vsp 205; 4) zaubern (wie im dän.): inf. lifna mundak nú kjósa es liþner '0 (durch zauber ins leben zurückrufen' HH II213 (Orundr. IIP, 108 anm.; Bugge, Helgedigt. 182 anm. 1); prs. ind. pl. 3. hverjar '0 f>ær norner es nauþgQngiar '0 ok kjósa frá méþrom niQgo? ((zaubern die kinder von den müttern los', d. h. bewirken durch zauber mittel die entbindung)Fm,12*.

kjQlr, m. (norw. dän. kjøl, fær. kjölur, aschived. kiöl) kiel; synekdoch. schiff: sg.

acc. roa nQmo rike, lifo kjQl halfan Am 34*; pl. nom. svá vas at heyra, es saman kvQmo Kolgo syster ok kiler langer, sem bjQrg vif) brim brotna munde HHI292. 5 kjqt, n. (norw. kjøt, fær. kjöt, aschwed. kiöt, adän. kød) fleisch :■ sg. acc. hvi skal und hjQlmom hrátt kjQt eta? HHII 7*.

klaka (af>) schnattern, krächzen (von vögeln u. menschen): inf. at eyrom Freys 10 montu æ vesa ok und kvernom klaka Ls 44*; prt. ind. pl. 3. igfmr klQkufm á hris-inu Fm 31 pr 6.

kletr, m. (norw. klett, fær. klettur, aschwed. klinter, dän. klint) fels; in: 15 hei þa-kletr.

klifa (kleif; norw. aschwed. kliva, adän. klyve) etw. (eht; i eht) erklimmen: inf. fyrr mont, Goþmundr! geitr of halda ok bergskorar brattar klifa HHII252; 20 prs. ind. sg. 3. heil verþr hver, þót hafe árs sótt, ef þat (Lyfjaberg) klifr, kona Fj 36*; prt. ind. sg. 3. (Hjalle) kleif i rq hverja Am 582 (s. unter i*q).

kljiifa (klauf; norw. kluva, fær. klugva, 25 aschwed. klyva, adän. kløve; alts. clioban, ags. eléofan, ahd. klioban) spalten: prt. ind. sg. 3. þvi sverþi klauf Sigurþr i sundr steþja Regins Rm 14 pr 6; part. prt. m. pl. nom. skilder '0 klofner Vsp 45*. 30 klo, f. (nonv. aschwed. adän. klo, fær. klógv; alts. kläwa, ags. cláwu, cléo, ahd. klåwa, kloa) klaue, tatxe: pl. dat. (rúnar kvaf) ristnar) á ulfs kloom ok á arnar nefe Sd 162.

35 klofna (af); norw. fær. klovna, aschwed. klufna, adän. klovne) bersten: prs. ind. sg. 3. himenn klofnar Vsp 52*; pl. 3. skilder klofna Vsp 45* U.

1. klyfja (klufþa; aschwed. klyiia) 40 spalten: inf. kalda k jap ta hann (Vif) arr)

klyfja mon vitnes vige at Vm533.

2. klyfja (aþ; norw. klyvja, aschwcd. klyfia, adän. kløve) belasten, bepacken: prt. ind. sg. 3. þar (i bœli Fáfnis) tók hann

45 (Sigurf)r)ægishjálm ok gullbrynju ok sverþit Ilrotta ok marga dýrgripi ok klyfjaþi þar meþ Grana Fm 44 pr 6.

klgéke, f. n. schände, Schandtat: sg. acc. klæke vantu þá, Þórr! es f)ú á konom 50 barþer Hrbl 101. — Vgl. Hrólfs saga Oautrekssonar c. 13 (Fas. III, 10130): fmt er en mesta klæki at særa kvennmann mef) v åpn um.