li vers biþr fm nú, Guþrúu! es þú at gnite né færat Hm 9* (s. z. st.); sg. 3. óbrigþra vin fær maþr aldrege an manvit miket Hqv 6'°, så fær es friar Hqv 91*; pl.3. hver gjQld faa gumna syner, ef þeir hQggv-ask orþom á? Rm 3*, ofr gjQld faa gumna syner þeirs Vaþgelme vaþa Rm41; imper. sg. 2. éþre drykkjo fá þú aldrege Skm 36*; prt. ind. sg. 3. fekk (vQlva) spjgll spakleg ok spQ ganda (t sie hatte erhalten, sie besass') Vsp 302, fekk hann (GeirrøJjr) bana Grm 54 pr 6, ér heyrt hafef) . . hver af hraunbua hann (Þórr) laun of fekk Hym 39% þar af fekk hann (Freyr) hugsotti r miklar Skm 4, fekk þar Helgi banasár HHv 35 pr 1, Dagr HQgnason fekk griþ HR II16 pr 16, hann (Loki) kom til Rånar ok fekk net hennar Rm 18; pl. 3. þeir (Agnarr ok Geirrøfu') fengu byr Grm 9, fengu (þeir Helgi) í hafi ofviþri mannhætt HHII16 pr 2, þeir (Sigurþr) fengu storm mikinn Rml5 pr 2; part. prt. n. sg. aee. þú fenget hefr gambanreiþe goþa Skm 33% hann (Ægir) haff>i búit ásum q1, þá er hann hafþi fengit ketil inn mikla Ls 2; fá c. part. prt.: inf. bjarg-rúnar skaltu kunná, ef þú vilt borget få ((wenn du eine entbindung zustande bringen willst') Sd 81 Vs; 5) jmd (ehm) etw. (eht od. ehs) verursachen: prs. ind. sg. 3. fær mér ekka orf) þats mælter Grp 201; prt. ind. sg. 3. Qnn fekk jQtne orþ-bægenn hair Hym 31; 6) jmd (ehm) etw. (eht) geben: inf. vaskak heima, þás þér heitet vas, at få einn þér gjaforf) mef) goþom Alv 4% Hjorvarþr svarar at hann mundi få lif) Helga HHv 11 prl; prs. ind. sg. 3. sá einn es gjof fær (giarfer hs.) mef) goþom Alv 4*R; imper. sg. 2. fá meyjo mann Rm 11prt. ind. sg. 3. fekk karl f>eim skip Grm 7, Hjálprekr .. fekk Sigurfn skipalif) til fQfmrhefnda Rm 15 prl; 7) mit praepp.: fá á ehn jmd fesseln, gefangen nehmen (bildl.): prs. ind.pl. 3. opt fá á horskan, es á heimskan né få, lostfagrer liter Hqv 92*; fá á eho etiv. ergreifen, erfassen: prt. ind. sg.3. faþer Móþa fekk á þreme Hym 351; fá sér ehn at greme jmd in %orn gegen sich bringen (anders FJ, Ark. 14, 201): prs. ind. sg. 2. ørr estu, Loke! ok ørvite, es fm fær þér Gefjon at greme Ls 212; fásk at eho sich mit etiv. versehen: imper. sg. 2. (mit suff.

pron.) á fj alle eþa firþe ef þik fara tíþer, fásktu at virþe vel Hqv 1155; fá i eht in etiv. greifen: prt.ind. pl. 3. forþoþo fingrom ok fengo i snøre Am422; få til nach etiv. 5 greifen: prt. ind.pl. 3. þar vas 1'jQlþ fear, fengo til marger (viele griffen danach, bereicherten sich damit' Am 88* (anders, doch kaum richtig, FJ, Ark. 14, 201). • 2. fá (af); norw. faa; ags. fægeau, ahd. 10 féhen in: gi - f eben) bunt machen, färben: inf. veiztu hvé få skal? Hqv 1442; prs. ind. sg. 1. (mit suff. pron.) ek rist ok i rúnom fák Hqv 157*; prt. ind. sg. 3. runom enom rogenkunnom þeims gørf)0 15 gi anregen ok fáþe fimbolþulr Hqv 78*, stafe es fáþe fimbolþulr Hqv 142* (vgl. Sievers, Grundr. I2, 251 u. Bugge, NI 85); part. prt. f. sg. nom. valaript vel f^þ Sg 65 *; pl. nom. eggjar .. eitrdropom 20 innan fáþar Br 20*.

Compositum des part. prt.: dreyr- fáþr. fáenn. adj. (norw. faaen) bunt, gesprenkelt : n. pl. acc. fleske faen (faan W) angebräunte (?) speckscheiben Bf 312. 25 Fáfnes - mól, n. pl. das lied von Faftier: nom. Fm üb. (papierhss.)

fagna (af); norw. fær. fagna, aschwed. faghna, adän. fagne; got. faginon, alts. faganon, faginon, fagonon, fagnon, ags. 30 fægnian, ahd. faginon, fegin on) 1) sich freuen, seiner freude ausdruck geben: prs. ind. pl. 3. hundar fagna Fj 44 *; prt. ind. sg.3. flestr fagnaþe Od 132; 2) jmd (ehm) freundlich aufnehmen, ihn bewill-35 kommnen: inf knegak grame fagna HH II355; prt. ind. sg. 3. ut gekk hon (Guþrún) síþan .. ok fagnaþe komnom Am442; part. prt. n. sg. nom. Geirrøfu* gekk upp til bæjar, honum var f>ar vel 40 fagnat Grm 13, einn dag er hann (Sigurþr) kom til húsa Regins, var honum vel fagnat Rm 12 pr 3.

fagr, adj. (norw. adän. fager, fær. fagur, aschwed. fngher; got. fagrs, alts. 45 ahd. fagar, ags. fæger, fæger) 1) glänzend, leuchtend, schön (KG, Efterl. skr. 1, 61. 280): m. sg. nom. mær ok mjqk fagr mistelteinn Vsp 32*; dat. fygrom .. beits stafne HHv 14 *; acc. (sw.) auf) enn fagra 50 Grp 132; f. sg. nom. fqgr mår fira Vkv 2*, mær . . fogr álite Orp 282, fogr álite fóstra Heimes Grp 292; acc. mey fagra Skm 3, fagra Freyjo ßrk 111, (sw.) ena