en Qþroni hefr aldrs of synjat tobwol er (E. Magnusson, Cambridge philol, soe. den anderen getötet hat' Fm 36*. proe. 1887 s.lff.): sg. gen. orf>s ok endr-

end-, untrennb. präfix (got.and-, anda-, f)Qgo (es manne f>Qrf) Eqv 4*. alts. and-, afris. ags. and-, ond-, ahd. enge (d.i. einn-ge) pron.indef. (norw. ant-, int) entgegen; in: end-langr. — 5 ingjen, ingen, fær. eingin, aschioed. ängin, Vgl. and-. ingin, adän. engen, ingen) keiner: 1) attri-

ende, m. (norw. adän. ende, fær.endi, butiv mit einem nomen verbunden: m. aschwed. ändi; vgl. got. andeis, alts. endi, sg.nom. engi hundr Grm 24. kostr enge ags. ende, afris. enda, einde, ahd. anti, Am 61L, enge (engi) maf>r Vsp 456 Eqv enti) ende: sg. dat. Hræsvelgr heiter es 10 19* 433 61* 871 921 Skm 7* frk 7* 10* sitr á himens enda jQtonn i arnar ham Fj473 Vkv 18 pr 3 EEE 45* Grt 10, Vm371, byr .. Hymer at himens enda maþr enge OþrI7*B, engi þjófr Grt 12; Eym52; pl. dat. emjoþo ulfar á endoni gen. manz æn(s)kis Skm 202A 242A; bQþom Am 22*; acc. f>ær (norner) austr dat. manne øngom Vkv 22*, øngum þeiin ok vestr enda (simna) IqIo EEI41. 15 manni Sd 4 pr 11; acc. enge frif) Eqv 16 *, end-langr, adj. (vgl. noriv. adän. ende- enge hlut Sg 36* 37*, enge j<?ton Vm2*, langs, ende-langt; alts. and-lang, ags. enge mann EE 139* 53*, mann enge and-lang, ond-long, afris. ond-ling, ond- Grp22l; pl. acc. enga (eif>a) Grp 46*; leng, adv.) entgegen geivendet, vor jmd f. sg.nom. enge brúþr Akv 46 XB, on enge liegend (Sievers, Festgruss an Böhtlingk, 20 Am 67 \ enge (tyja) Akv 28*, vætr enge Stuttg. 1888, s. llO ff.; Ehrismann, Beitr. Sd4 pr 6; øng sótt Eqv 94*; acc. vQn 18, 233 fg.): m. sg. acc. (Þrymr) utan stQkk øn ga Am 85*, f>Qrf øn ga Am 852; pl. nom. endlangan sal Þrk272, (segger) gengo inn sakar øng var Erbl 83; n. sg. nom. ekki þaf>an endlangan sal Vkv 92, hón (kvQn nafn EEv 5 pr 14; dat. einoge fete Ls 1L; Niþaþar; Odrún) inn of gekk endlangan 25 acc. angr etke EEv 10*, ekki fleira Grm sal Vkvl72 322 Od 3*; pl. acc. hvi þú 28, goll etke Akv 6*, etke grand Sg 52, einn sitr endlanga sale? Skm 3*; n.sg. grand etke Sg 282, etke hjarta Erbl 76, dat. Qrn hugfmk inn fljiiga at endlQngo etke lyf Bm 9*, etke orþ Od 7* Ort 72, hiise Am 18 % q hugþak inn rinn a at end- vápn eike Akv 432, etke eyrinde EEv5L; lQngo huse Am 24 30 2) mit abhängigem genet.: m. sg. nom.

endr, adv. (nortv. ender; vgl. got. andiz- engr (enge EF) gumna Bm23L; n.sg. uh) 1) ividerum: svá kvam Oþens sunr acc. f>ess etke Am 68b; 3) absolut (nur endr at hamre ftrk325, ligge okkar enn im m. und n. sg.): m. sg. nom. enge i mille egghvast isarn svå endr laget, þás Eqv 27* 56* 64* ßrk2* Alv 3* Fm 17* vit bæf>e beþ einn stigom Sg 672; 2) ehe- & Odl* Ort 17. 6l FE2% mgvBm26*B; mals: frett hefr Qld óíq þás endr of g0rþo dat. einunge Fm 17L, engom FE 3*; segger samkundo Am 1l. n. sg. nom. etke (nichts' Eqv 963 Am 90A;

Composita: endr-borenn, endr-geiande, gen. enskes EEE471; dat. einoge Eqv endr-f>aga. 132*, øngo Eqv 94* Edl 511 Grp 51*;

endr-borenn, part. prt. ividergeborcn: 40 acc. etke Eqv 5* 27* Hym 26* Ls 58* m. pl. nom. f>at var trua i forneskju, at Am 16* 78* Em 182; auch als negat. menn væri endrbornir EEE 50 pr 2; partikel, (nicht': Akv 42* Am 45* 792 f. sg.nom. hon (Sigrun) var Sváva endr- Em291B 30* Grt 8*. borin EEE4 pr 6; n.pl. nom. Helgi ok 1. enn, adv. (norw. fær. enn, aschwed. Sváva er sagt at væri endrborin EEv 43 45 än, adän. æn) 1) das fortbestehen eines prl, Helgi ok Sigrun er kallat at væri früheren xustandes bezeichnend, a) auf endrborin EE1I50 pr 3. die gegennmrt oder Vergangenheit bezogen,

endr-gefande, m. wer ein geschenk noch, immer noch: vitoþ enn eþa hvat? durch ein gegengeschenk erividert: pl. Jwnnt ihr noch verstehen oder tvie nom. viþrgefendr ok endrgefendr erosk 50 steht es? Vsp 27* 29* 34* 35* 395 lengst viner Eqv 41*. 41* 48* 62* 63*, þrysvar brendo þrysvar

endr-Jaga, f. tviderholte einladung, borna . . þó enn lifer Vsp 215, f>at vas von neuem gewährte gastfreundschaft enji folkvig fyrst i heime (das tvar